Det är något speciellt med en vitsippsbacke. Frågan är vilka nya naturfenomen man får uppleva om man byter scenario. I Provence handlar det inte så mycket om vitsippor. Inte blåsippor heller, för den delen. Där är det mer fokus på nyttoväxter som oliver, apelsiner, vindruvor och citroner. Och lavendel. Det är vackert det också.
Men det är något speciellt med en vitsippsbacke, så någon permanent Provencebo lär jag aldrig bli.
Faktum är att det var förra vårens snabbtur till Nice, där jag i ottan lämnade snöstormen bakom mig för att två och en halv timme senare sitta på stranden och dricka morgonkaffe i strålande sol, som fick både mig och M att inse att det finns mer att kräva av livet än att varje vinter tvingas plåga sig igenom snömodd och isande kyla med efterföljande tjällossning, regn och plötsliga temperaturfall långt fram i maj månad.
Man måste faktiskt inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar